Första hjälpen på arbetsplatsen: utbildning, övning och utrustning

Första hjälpen-beredskapen på arbetsplatsen måste anpassas efter risken, antalet anställda, var arbetet utförs och hur lång tid det tar innan professionell hjälp kan nå fram. Utrustning i sig räcker inte. De anställda måste veta var utrustningen finns, hur den används och vem som gör vad när en allvarlig händelse inträffar.

Denna guide visar hur företaget kan kombinera teori, praktiska övningar, lokala rutiner och rätt första hjälpen-utrustning.

Vad är arbetsgivarens ansvar?

Arbetsgivaren ska säkerställa en fullt ut försvarbar arbetsmiljö och anpassa beredskapen efter förhållandena i verksamheten. Arbetsinspektionen framhåller bland annat att första hjälpen-utrustningen ska vara tillgänglig, komplett och välkänd, och att arbetsgivaren ska se till att personalen får utbildning och övning i hur den ska användas.

Läs Arbetsmiljöinspektionens riktlinjer om första hjälpen-utrustning och utbildning.

Vad bör en riskbedömning av första hjälpen omfatta?

• vilka olyckor, skador och akuta sjukdomar som kan uppstå
• antal anställda, arbetsskift, ensamarbete och geografisk spridning
• avstånd och förväntad responstid för medicinsk hjälp
• behov av första hjälpen-skåp, bärbara förvaringslådor, ögonsköljning eller annan specialutrustning
• behovet av en hjärtstartare och vem som ska kunna använda den
• vem som ringer 113, tar emot räddningstjänsten och leder insatsen

Vad bör de anställda kunna?

En grundläggande utbildning bör göra personalen bättre rustad att säkra olycksplatsen, bedöma medvetandestatus och andning, larma 113 och inleda livräddande åtgärder. Teorin bör även behandla HLR, hjärtstartare, allvarliga blödningar, blockerade luftvägar och skador som är relevanta för verksamheten.

Helsenorge betonar att en medvetslös person som inte andas normalt behöver akut första hjälpen, och att en hjärtstartare bör anslutas så snabbt som möjligt efter att hjärt-lungräddning har påbörjats. I en verklig nödsituation ska man ringa 113.

Nätkurser och praktisk träning har olika roller

En webbkurs är väl lämpad för att skapa en gemensam förståelse av teorin, repetera den rätta ordningsföljden och dokumentera ett kunskapstest. Den kan genomföras flexibelt oavsett arbetsskift och arbetsplats.

Praktisk träning ger däremot erfarenhet av bröstkompressioner på övningsdocka, användning av hjärtstartare samt samarbete och kommunikation under tidspress. En verksamhet bör därför inte presentera en ren teorikurs som om den intygar praktiska färdigheter.

Hur ofta bör utbildningen upprepas?

Behovet bör bedömas utifrån risker, arbetsroller och hur ofta färdigheterna används. Arbetsmiljöverket rekommenderar att det alltid finns första hjälpen-utbildade personer på arbetsplatsen som får regelbunden utbildning, helst med 1–1,5 års mellanrum. Förändringar i utrustning, arbetsprocesser, lokaler eller bemanning kan medföra att ny utbildning behövs tidigare.

En enkel plan för företaget

1. Kartlägg riskerna och omfattningen av beredskapen för första hjälpen.
2. Utse ansvariga personer och fastställ roller för alla skift och arbetsplatser.
3. Gör kunskapstestet om teori och dokument.
4. Öva praktiskt på hjärt-lungräddning, hjärtstartare och relevanta skadesituationer.
5. Gå igenom placeringen och användningen av den lokala utrustningen.
6. Genomför en övning och förbättra rutinerna efteråt.
7. Planera repetition och kontroll av utrustningen.

Vad bör dokumentationen innehålla?

Dokumentationen bör skilja mellan genomförd teori, praktisk träning och lokala övningar. Notera vilka som deltog, datum, innehåll, instruktör och eventuella åtgärder som behöver vidtas. Då blir det enklare att se om alla skift och arbetsplatser faktiskt har täckts.